L\u00e4s \u00e4ven v\u00e5r artikel:<\/strong> Formel 1 VM 2024<\/a><\/p>\n\n\n\n Formel 1 t\u00e4vlar fortsatt med 1,6-liters V6-turbomotorer, men de f\u00e5r inte vidareutvecklas under perioden fram till 2025. Motorerna belastas till gr\u00e4nsen f\u00f6r vad de klarar, under en s\u00e4song f\u00e5r teamen byta ut motorn tre g\u00e5nger per bil utan att belastas med bestraffningar. Topphastigheten<\/strong> f\u00f6r Formel 1 bilar ligger runt 370 km\/h<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n Br\u00e4nslet tankas tv\u00e5 timmar f\u00f6re race, fr\u00e5n den tiden fram till racestart f\u00e5r inte temperaturen vara l\u00e4gre \u00e4n 10\u00baC under omgivningstemperaturen som \u00e4r uppm\u00e4tt av t\u00e4vlingsledningen. Br\u00e4nsle ger b\u00e4ttre prestanda vid l\u00e4gre temperaturer, eftersom det \u00e4r t\u00e4tare och mer explosivt n\u00e4r det kyls. Br\u00e4nsleblandningen \u00e4ndras fr\u00e5n dagens 5,75 procent etanolinblandning till 10 procent. Efter racet skall bilarna ha kvar 1 liter br\u00e4nsle, f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra en kontroll av blandningen.<\/p>\n\n\n\n Backspeglarnas m\u00e5tt \u00e4r 200 mm X 60 mm <\/p>\n\n\n\n Bilens vikt p\u00e5verkar varvtiderna, minimivikten f\u00f6r en bil utan br\u00e4nsle \u00e4r 796 kg. F\u00f6r att j\u00e4mna ut viktskillnaderna s\u00e5 m\u00e5ste f\u00f6rare och stol v\u00e4ga minst 80 kg. Lacken p\u00e5 en Formel 1 bil v\u00e4ger upp till 3 kg, vilket har gjort att det \u00e4ven experimenteras med lackeringen. St\u00f6rsta vinsterna med att f\u00e5 ner vikten \u00e4r att vikten p\u00e5verkar varvtider direkt, plus att teamen f\u00e5r st\u00f6rre m\u00f6jligheter att justera balansen i bilen.<\/p>\n\n\n\n Ett Formel 1 d\u00e4ck \u00e4r tillverkat s\u00e5 att det inte skall h\u00e5lla f\u00f6r en hel t\u00e4vling, detta f\u00f6r att tvinga fram dep\u00e5stopp. D\u00e4cken p\u00e5 18 tum f\u00e5r v\u00e4rmas med d\u00e4ckv\u00e4rmare upptill 70\u00ba innan bilen skall ut i race. Temperaturen i d\u00e4cken \u00e4r viktig f\u00f6r att f\u00e5 b\u00e4sta f\u00e4ste mot v\u00e4gbanan, f\u00f6raren m\u00e5ste beh\u00e5lla d\u00e4cken i sina s\u00e5 kallade arbetsf\u00f6nster, s\u00e5 inte temperaturen blir f\u00f6r h\u00f6g eller l\u00e5g, optimal temperatur ligger runt 70\u00ba- 90\u00ba. Ett d\u00e4ck blir halt vid felaktig temperatur, h\u00e5rt vid l\u00e5g temperatur och f\u00f6r mjukt vid h\u00f6g temperatur. Kommer ett d\u00e4ck utanf\u00f6r sitt arbetsf\u00f6nster kommer dess textur ge vika. Vid f\u00f6r l\u00e5g temperatur kan graining<\/strong> (korn) uppst\u00e5 och sm\u00e5 gummikorn lossnar fr\u00e5n d\u00e4ckets slitbana. \u00c4r temperaturen f\u00f6r h\u00f6g i d\u00e4cket kan blistering<\/strong> (bl\u00e5sor) uppst\u00e5 och bl\u00e5sor bildas i d\u00e4cket.<\/p>\n\n\n\n Under uppv\u00e4rmningsvarvet vill f\u00f6rarna bibeh\u00e5lla v\u00e4rmen i slitbanorna och d\u00e4cksidorna. Slitbanorna p\u00e5 alla fyra d\u00e4cken (fr\u00e4mst framd\u00e4cken) v\u00e4rms upp genom att f\u00f6raren under f\u00e4rd sv\u00e4nger bilen fram\u00e5t och tillbaka och gnuggar d\u00e4cken mot v\u00e4gbanan. D\u00e4cksidorna med sin metallstomme v\u00e4rms upp vid inbromsningar, v\u00e4rmen i bromsarna leds via f\u00e4lgen till luften i d\u00e4cket och ut i metallstommen samt vidare till d\u00e4cksidorna. Bakd\u00e4cken v\u00e4rms upp i acceleration och ”burnouts” d\u00e4r drivhjulen\/bakhjulen spinns mot v\u00e4gbanan.<\/p>\n\n\n\n Tre faktorer som p\u00e5verkar d\u00e4ckens grepp mot v\u00e4gbanan.<\/strong><\/p>\n\n\n\n Asfalt best\u00e5r av sten och bindemedlet bitumen. Bitumen utvinns vid framst\u00e4llningen av ex. bensin och diesel, bitumen \u00e4r h\u00e5rd n\u00e4r den \u00e4r kall och mjuknar av v\u00e4rme. R\u00e4knat i vikt% inneh\u00e5ller normalt asfalt cirka 6% bindemedel, resten \u00e4r sten. N\u00e4r racen k\u00f6rs p\u00e5 racerbanor \u00e4r stenarna i asfalten oftast vassare vilket g\u00f6r att greppniv\u00e5n \u00f6kar. Med tiden rundas stenarna och grepp niv\u00e5n minska, p\u00e5 vanliga stadsbanor har stenarna ytligare kunnat rundats av med hj\u00e4lp av den vardagliga stadstrafiken.<\/p>\n\n\n\n Vid regn fylls mellanrum och h\u00e5ligheter i asfalten, vilket g\u00f6r att greppniv\u00e5n minskar. Regnet kyler \u00e4ven d\u00e4cket och klistereffekten minskar genom att d\u00e4cken h\u00e5rdnar. Huvudd\u00e4cken i Formel 1 \u00e4r sl\u00e4ta s\u00e5 kallade ”slicks” vilket g\u00f6r att d\u00e4cken vid regn inte klarar av evakuera vattnet i de hastigheterna som de k\u00f6r i, d\u00e4cken b\u00f6rjar rida p\u00e5 regnvattnet och vattenplaning uppst\u00e5r vilket g\u00f6r att bilarna inte g\u00e5r att styra eller att bromsa. F\u00f6rdelen med regnd\u00e4ck<\/strong> som stallen b\u00f6r byta till vid regn \u00e4r att de har m\u00f6nster d\u00e4r regnvattnet kan tryckas undan, s\u00e5 d\u00e4cket ligger kvar och mot v\u00e4gbanan f\u00f6r b\u00e4sta grepp. Regnd\u00e4cken \u00e4r i grunden mjukare vilket g\u00f6r att klistereffekten kan uppn\u00e5s i l\u00e4gre d\u00e4cktemperaturer. Ytligare problem vid regna \u00e4r att sikten minskar n\u00e4r bilarna slungar upp vatten fr\u00e5n v\u00e4gbana och bildar en vattendimma bakom bilarna, vilket g\u00f6r att tr\u00e4ningar och race m\u00e5ste avbrytas. Mer om l\u00e4s om d\u00e4ck och D\u00e4ckstrategier <\/em>l\u00e4ngre ner i artikeln.<\/p>\n\n\n\n T\u00e4vlingss\u00e4songen f\u00f6r Formel 1 startar med tester i februari och f\u00f6rsta t\u00e4vlingshelgen \u00e4r i b\u00f6rjan av mars, s\u00e4songen avslutas i november. <\/p>\n\n\n\n Under en t\u00e4vlingshelg med Formel 1 ing\u00e5r f\u00f6ljande:<\/p>\n\n\n\n Tr\u00e4ning 1:<\/strong> Om man har t\u00e4vlat p\u00e5 den aktuella banan tidigare s\u00e5 g\u00e5r den f\u00f6rsta tr\u00e4ningen \u00e5t att j\u00e4mf\u00f6ra data och inst\u00e4llningar fr\u00e5n tidigare \u00e5r med \u00e5rets f\u00f6ruts\u00e4ttningar p\u00e5 banan och de nya uppdateringarna p\u00e5 bilen. Under alla tre tr\u00e4ningarna f\u00f6rs\u00f6ker teamen lista ut vilken d\u00e4ckstrategi de skall ha, vilken typ av d\u00e4ck man ska anv\u00e4nda under olika delar av t\u00e4vlingen och hur m\u00e5nga byten av d\u00e4ck som skulle kunna utf\u00f6ras under loppet. Teamen anv\u00e4nder \u00e4ven en del av tiden till att g\u00f6ra t\u00e4vlingssimuleringar, samt att olika moment i dep\u00e5stoppen tr\u00e4nas. H\u00e4r kan teamen l\u00e5ta deras tredjef\u00f6rare f\u00e5 m\u00f6jlighet att k\u00f6ra en av deras tv\u00e5 bilar.<\/p>\n\n\n\n Den tredje f\u00f6raren \u00e4r reserv om n\u00e5gon av de ordinarie f\u00f6rarna av n\u00e5gon anledning inte kan k\u00f6ra och beh\u00f6ver ers\u00e4ttas vid en t\u00e4vling. Tredjef\u00f6raren \u00e4r \u00e4ven viktig eftersom varje f\u00f6rare kommer in i teamet med egna sponsorer som bidrar till att f\u00f6rb\u00e4ttra hela teamets ekonomi. Tredjef\u00f6raren kan vara en yngre f\u00f6rare under utbildning och utveckling f\u00f6r att senare ta en ordinarie plats i teamet.<\/p>\n\n\n\n Tr\u00e4ning 2:<\/strong> Under tr\u00e4ning tv\u00e5 arbetas det vidare med den information som kommit fram under f\u00f6rsta tr\u00e4ningen. Ytterligare t\u00e4vlingssimuleringar utf\u00f6rs, d\u00e5 oftast ”long runs” vilket inneb\u00e4r att teamen testar k\u00f6ra bilen i racefart under en l\u00e4ngre period, och \u00e4ven dep\u00e5stopp forts\u00e4tter \u00f6vas p\u00e5. <\/p>\n\n\n\n Tr\u00e4ning 3:<\/strong> P\u00e5 l\u00f6rdagsf\u00f6rmiddagen utf\u00f6rs den sista tr\u00e4ningen, h\u00e4r s\u00e4tts strategierna inf\u00f6r kvalet och s\u00f6ndagens t\u00e4vling. H\u00e4r ligger stort fokus ofta p\u00e5 att testa inst\u00e4llningar inf\u00f6r kvalet senare under dagen. De olika v\u00e4derf\u00f6rh\u00e5llandena kan s\u00e4tta allt ur spel d\u00e4rf\u00f6r planeras hela tiden olika alternativa strategier. <\/p>\n\n\n\n Under l\u00f6rdagseftermiddagen genomf\u00f6rs kvalet, som avg\u00f6r vilken ordning f\u00f6rarna skall starta i s\u00f6ndagens race.<\/p>\n\n\n\n Kvalet varar i en timme och \u00e4r uppdelad i 3 utslags steg, med Q1, Q2 och Q3.<\/p>\n\n\n\n Kval 1:<\/strong> Q1 varar 18 minuter och alla 20 bilar t\u00e4vlar p\u00e5 banan. Av dessa elimineras de fem l\u00e5ngsammaste bilarna och de kommer att starta med placeringarna – 16, 17, 18, 19, 20 vid s\u00f6ndagens t\u00e4vling.<\/p>\n\n\n\n Kval 2:<\/strong> Q2 b\u00f6rjar efter ett kort paus med 15 bilar och varar i 15 minuter. \u00c5terigen elimineras de fem l\u00e5ngsammaste bilarna och f\u00e5r starta p\u00e5 platserna – 11, 12, 13, 14, 15. <\/p>\n\n\n\n Kval 3:<\/strong> Slutligen b\u00f6rjar Q3 med de 10 \u00e5terst\u00e5ende bilarna, \u00e4r 12 minuter l\u00e5ngt och fyller de \u00e5terst\u00e5ende 10 positionerna p\u00e5 startgridden. Den snabbaste f\u00f6raren f\u00e5r starta i ”pole position”, positionen l\u00e4ngst fram som \u00e4ven har det renaste sp\u00e5ret f\u00f6r b\u00e4sta grepp. <\/p>\n\n\n\n Formel 1-bilar s\u00e4tts i Parc Ferm\u00e9<\/strong> 3,5 timmar efter kvalet p\u00e5 l\u00f6rdagen, fram till 5 timmar f\u00f6re s\u00f6ndagens formeringsvarv. Under Parc Ferm\u00e9<\/strong> f\u00e5r teamen i princip inte g\u00f6ra n\u00e5gra f\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 bilen utan de inst\u00e4llningar som \u00e4r inst\u00e4llda g\u00e4ller resten av helgen. FIA str\u00e4var efter tv\u00e5 m\u00e5l med denna \u00e5tg\u00e4rd: F\u00f6r det f\u00f6rsta ska bilarna kontrolleras f\u00f6r \u00f6verensst\u00e4mmelse med g\u00e4llande tekniska och sportbest\u00e4mmelser, och f\u00f6r det andra ska det s\u00e4kerst\u00e4llas att den kontrollerade bilen \u00e4r identisk i kval och race. Franska ordet Parc Ferm\u00e9<\/strong> betyder St\u00e4ngd Park<\/strong> p\u00e5 svenska.<\/p>\n\n\n\n Race:<\/strong> P\u00e5 s\u00f6ndagens eftermiddag genomf\u00f6rs sj\u00e4lva racet som kallas Grand Prix. H\u00e4r t\u00e4vlas det om po\u00e4ng i b\u00e5de f\u00f6rar VM och konstrukt\u00f6rs VM.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r att vinna en race handlar det inte bara om att k\u00f6ra snabbast, det \u00e4r m\u00e5nga fler parametrar som spelar in om bilen skall komma f\u00f6rst \u00f6ver m\u00e5llinjen. Delar att h\u00e5lla koll p\u00e5 under loppet \u00e4r hur bilen \u00e4r konstruerad, f\u00f6rarens egen k\u00f6rning, de \u00e4r tv\u00e5 f\u00f6rare i varje team, d\u00e4ckstrategier, dep\u00e5stoppen och DRS zoner.<\/p>\n\n\n\n Konstruktion:<\/strong> Det f\u00f6raren kan p\u00e5verka under loppet \u00e4r bl.a. bilens bromsbalans, vilken f\u00f6raren kan \u00e4ndra p\u00e5 ratten. F\u00f6raren kan \u00e4ven \u00e4ndra rattens tr\u00f6ghet, s\u00e5 den blir blir l\u00e4ttare eller tyngre att vrida p\u00e5. <\/p>\n\n\n\n Motorns inst\u00e4llning avg\u00f6r hur mycket br\u00e4nsle som tankas i bilen inf\u00f6r loppet, ytterligare tankning \u00e4r inte till\u00e5ten.<\/p>\n\n\n\n Genom att vinkla bilen och dess spoilers s\u00e5 \u00f6kar eller minskar den kraft som trycker ner bilen med hj\u00e4lp av fartvinden, det kallas \u201cdownforce\u201d. Genom att \u00f6ka downforce \u00f6kar bilens grepp mot underlaget vilket \u00e4r positivt f\u00f6r bilens grepp i kurvtagningar, men samtidigt \u00f6kar bilens motst\u00e5nd mot fartvinden, hastigheten minskas och br\u00e4nslef\u00f6rbrukningen \u00f6kar. Greppet mot underlaget kan \u00e4ven \u00f6kas med hj\u00e4lp av ”groudforce” d\u00e4r fartvind leds under golvet p\u00e5 bilen i venturitunnlar. Med hj\u00e4lp av venturitunnlarna skapas undertryck, vilket \u00f6kar bilens grepp mot k\u00f6rbanan. Bromsbalansen justeras manuellt av f\u00f6raren s\u00e5 bilen passar bland annat olika kurvors utformningar och hur vinden ligger i kurvan. F\u00f6raren vill beh\u00e5lla farten s\u00e5 l\u00e4nge som m\u00f6jligt och d\u00e4rf\u00f6r bromsa s\u00e5 sent och s\u00e5 kort stund som m\u00f6jligt, balansen vid inbromsningen p\u00e5verkar \u00e4ven hur \u00f6ver- eller understyrd bilen \u00e4r i kurvan, allts\u00e5 p\u00e5 vilket s\u00e4tt bilen beter sig in i sv\u00e4ngen. <\/p>\n\n\n\n Tv\u00e5 f\u00f6rare:<\/strong> Teamet har tv\u00e5 f\u00f6rare i loppet, b\u00e5da t\u00e4vlar f\u00f6r att placera sig s\u00e5 bra som m\u00f6jligt i f\u00f6rar-VM samtidigt som de t\u00e4vlar tillsammans f\u00f6r att med hela teamet vinna konstruktions-VM. Den enda f\u00f6raren som en f\u00f6rare kan j\u00e4mf\u00f6ra sig med \u00e4r den f\u00f6raren som t\u00e4vlar i samma team och har samma ekonomiska och materiella f\u00f6ruts\u00e4ttningarna. Detta g\u00f6r att f\u00f6rarna t\u00e4vlar om att vara teamets f\u00f6rstef\u00f6rare, den f\u00f6rare som teamet skall v\u00e4lja att satsa lite extra p\u00e5 under ett lopp. En andref\u00f6rare kan hj\u00e4lpa sin teamkamrat genom extra draghj\u00e4lp med s\u00e5 kallad \u201ctow\u201d, genom att ligga f\u00f6re och skapa en sugande effekt i sin turbulens f\u00f6r bilen bakom p\u00e5 rakstr\u00e4ckorna under kvalet. Plus att andref\u00f6raren kan l\u00e4gga sig bakom sin teamkamrat och skapa ytterligare ett problem f\u00f6r att motst\u00e5ndarna ska kunna passera teamets ledarbil.<\/p>\n\n\n\n K\u00f6rning:<\/strong> N\u00e4r det g\u00e4ller hur f\u00f6rarna k\u00f6r loppet s\u00e5 avg\u00f6rs det till stor del av hur m\u00e5nga planerade dep\u00e5stopp teamet har t\u00e4nkt sig. K\u00f6rningen varierar mellan olika f\u00f6rare och under olika delar av loppet mellan att vara aggressiv eller lite mer avvaktande f\u00f6r att spara br\u00e4nsle och undvika slitage p\u00e5 d\u00e4cken. Det g\u00e4ller att tr\u00e4ffa r\u00e4tt i kurvtagningen s\u00e5 utg\u00e5ngsfarten ur kurvan blir s\u00e5 h\u00f6g som m\u00f6jligt, speciellt ut p\u00e5 rakstr\u00e4ckorna. F\u00f6raren f\u00e5r inte hamna utanf\u00f6r den vita banmarkeringen med hela bilen. N\u00e5gon del av ett d\u00e4ck m\u00e5ste nudda den vita linjen, skulle bilen hamna utanf\u00f6r f\u00e5r f\u00f6raren inte ha tj\u00e4nat n\u00e5gon tid p\u00e5 man\u00f6vern.<\/p>\n\n\n\n D\u00e4ckstrategi: <\/strong>D\u00e4cktillverkaren som \u00e4r Pirelli har totalt fem alternativa d\u00e4ck C1-C5 med olika gummiblandningar att v\u00e4lja p\u00e5 inf\u00f6r en t\u00e4vlingshelg, Pirelli v\u00e4ljer ut tre alternativ till varje helg. C1 \u00e4r den h\u00e5rdaste gummiblandningen och C5 den mjukaste. Den h\u00e5rdaste gummiblandningen som finns med under en t\u00e4vlingshelg kallas f\u00f6r ”hard” och markeras med vit rand, mellanblandningen kallas f\u00f6r ”medium” och \u00e4r gul medan den mjukaste kallas f\u00f6r ”soft” och \u00e4r r\u00f6d. Det \u00e4r ofta unika gummiblandningar inf\u00f6r varje t\u00e4vlingshelg. Ett Formel 1 d\u00e4ck \u00e4r tillverkat s\u00e5 att det inte skall h\u00e5lla f\u00f6r en hel t\u00e4vling, detta f\u00f6r att tvinga fram dep\u00e5stopp.<\/p>\n\n\n\n Ut\u00f6ver dessa tre d\u00e4cktyper finns det \u00e4ven tv\u00e5 typer av regnd\u00e4ck att v\u00e4lja p\u00e5, gr\u00f6na och bl\u00e5. Gr\u00f6na d\u00e4cken \u00e4r de mest m\u00e5ngsidiga av regnd\u00e4cken. De kan anv\u00e4ndas p\u00e5 en v\u00e5t bana utan st\u00e5ende vatten och p\u00e5 en yta som h\u00e5ller p\u00e5 att torka upp. Detta d\u00e4ck evakuerar 30 liter vatten per sekund per d\u00e4ck vid 300 km\/h. De bl\u00e5 d\u00e4cken \u00e4r mest effektiva vid kraftigt regn. Dessa bl\u00e5 d\u00e4ck kan evakuera 85 liter vatten per sekund per d\u00e4ck vid 300 km\/tim. N\u00e4r det regnar kraftigt orsakar snarare sikten problem \u00e4n d\u00e4ckens grepp n\u00e4r de bl\u00e5 d\u00e4cken anv\u00e4nds. <\/p>\n\n\n\n Varje team har 13 upps\u00e4ttningar torra d\u00e4ck till en t\u00e4vlingshelg. Av de 13 upps\u00e4ttningarna har Pirelli valt tv\u00e5 upps\u00e4ttningar d\u00e4ck som ska reserveras till s\u00f6ndagens t\u00e4vling. Dessutom kommer en upps\u00e4ttning av den mjukaste f\u00f6reningen att avs\u00e4ttas f\u00f6r Q3. Teamen kan v\u00e4lja mellan de tio \u00e5terst\u00e5ende upps\u00e4ttningar hur de vill bland de tre valda gummiblandningarna. Varje f\u00f6rare m\u00e5ste anv\u00e4nda minst tv\u00e5 olika typer av torrv\u00e4dersd\u00e4ck under loppet om det inte regnar. <\/p>\n\n\n\n Dep\u00e5stopp:<\/strong> Antal dep\u00e5stopp avg\u00f6rs fr\u00e4mst av hur m\u00e5nga g\u00e5nger teamen vill och har m\u00f6jlighet till att byta d\u00e4ck. Hur l\u00e5ng tid det tar att g\u00f6ra ett dep\u00e5stopp avg\u00f6rs av hur l\u00e5ng v\u00e4gen \u00e4r in till dep\u00e5n och v\u00e4gen ut, intervallen ligger mellan 20-30 sekunder f\u00f6r hela stoppet. Att hissa upp bilen och sedan byta alla fyra hjul och sedan hissa ner bilen ligger oftast p\u00e5 runt 2-3 sekunder. Hjulmuttern skruvas fast med endast tre varv. Det \u00e4r \u00e4ven m\u00f6jligt att under ett dep\u00e5stopp laga och byta ut trasiga delar p\u00e5 bilen.<\/p>\n\n\n\n DRS:<\/strong> F\u00f6r att \u00f6ka antalet omk\u00f6rningar har DRS inf\u00f6rts, genom den justerbara klaffen p\u00e5 bilens bakre vinge minskas luftmotst\u00e5ndet och en omk\u00f6rning underl\u00e4ttas. Det kan finnas mellan 1 till 3 DRS zoner p\u00e5 en bana.<\/p>\n\n\n\n Om en efterf\u00f6ljande bil ligger inom en sekund fr\u00e5n bilen framf\u00f6r n\u00e4r b\u00e5da bilarna passerar detekteringspunkten f\u00f6r DRS zonen h\u00f6rs ett pip och f\u00f6rarens \u00f6ra i den efterf\u00f6ljande bilen och d\u00e5 kan DRS aktiveras vilket l\u00e4gger vingklaffen horisontellt.<\/p>\n\n\n\n Nu kan f\u00f6raren g\u00f6ra ett f\u00f6rs\u00f6k till omk\u00f6rning, farten kan \u00f6ka med 10-12 km\/h med hj\u00e4lp av DRS. Om f\u00f6raren trycker p\u00e5 knappen innan pipet, kommer inte klaffen att \u00f6ppnas denna g\u00e5ng. Klaffen st\u00e4ngs automatiskt n\u00e4r f\u00f6raren trycker ner bromsen inf\u00f6r kurvan som kommer efter zonen. Det m\u00e5ste ha genomf\u00f6rts ett helt t\u00e4vlingsvarv innan DRS f\u00e5r anv\u00e4ndas. P\u00e5 tr\u00e4ning och kval \u00e4r alltid till\u00e5tet att anv\u00e4nda DRS i DRS zonerna. Vid regn och bl\u00f6t bana kan domarna besluta att DRS funktionen inte f\u00e5r anv\u00e4ndas.<\/p>\n\n\n\n I Formel 1 finns det tv\u00e5 typer av s\u00e4kerhetsbilar (SC = Safety Car), en fysisk bil p\u00e5 banan eller en virtuell s\u00e4kerhetsbil (VSC).<\/p>\n\n\n\n Den fysiska s\u00e4kerhetsbilen k\u00f6rs in p\u00e5 banan f\u00f6r att begr\u00e4nsa bilarnas hastighet. Den cirkulerar med en viss hastighet s\u00e5 att banpersonal p\u00e5 ett s\u00e4kert s\u00e4tt kan h\u00e4mta trasiga bilar eller plocka skr\u00e4p fr\u00e5n banan. S\u00e4kerhetsbilens l\u00e4gre hastighet samlar upp f\u00f6rarna bakom s\u00e4kerhetsbilen och omk\u00f6rning \u00e4r inte till\u00e5tet, om f\u00f6rarna inte blir tillsagda att g\u00f6ra det fr\u00e5n t\u00e4vlingsledningen.<\/p>\n\n\n\n Topphastigheten f\u00f6r en s\u00e4kerhetsbil ligger runt 325 km\/h och Formel 1 bilen runt 370 km\/h. S\u00e4kerhetsbilen har s\u00e4mre downforce \u00e4n Formel 1 bilen och m\u00e5ste k\u00f6ras betydligt saktare genom banan.<\/p>\n\n\n\n S\u00e4kerhetsbil testades f\u00f6rsta g\u00e5ngen i Formel 1 1973 vid Kanadas Grand Prix med blandat resultat. S\u00e4kerhetsbilen introducerades officiellt 1993, efter f\u00f6rs\u00f6k vid franska och brittiska Grand Prix 1992. <\/p>\n\n\n\n N\u00e4r s\u00e4kerhetsbilen \u00e4r p\u00e5 banan kommer gula flaggor att visas och stora upplysta ”SC”-sk\u00e4rmar blinkar p\u00e5 sidan av banan f\u00f6r att indikera att en s\u00e4kerhetsbil \u00e4r i aktion och att f\u00f6rarna m\u00e5ste s\u00e4nka hastigheten. N\u00e4r alla incidenter har \u00e5tg\u00e4rdats kommer s\u00e4kerhetsbilen att \u00e5terv\u00e4nda till pitlane i slutet av varvet och f\u00f6rarna kommer att ges en signal att forts\u00e4tta t\u00e4vla i b\u00f6rjan av n\u00e4sta varv.<\/p>\n\n\n\n S\u00e4kerhetsbilen anv\u00e4ndas \u00e4ven vid formationsvarv n\u00e4r det \u00e4r bl\u00f6tt v\u00e4der. Under formationsvarvet kan f\u00f6rarna v\u00e4rma d\u00e4cken och testa s\u00e5 att bilen fungerar som den skall. J\u00e4mf\u00f6rt med att de skulle starta stillast\u00e5ende och d\u00e4cken hinner kallna.<\/p>\n\n\n\n Den virtuella s\u00e4kerhetsbilen (VSC) ger f\u00f6rarna en best\u00e4md hastighet som de m\u00e5ste h\u00e5lla sig till. N\u00e4r alla k\u00f6r i samma hastighet f\u00f6rblir gapet mellan f\u00f6rarna densamma, vilket g\u00f6r det s\u00e4krare att arbeta f\u00f6r banpersonalen. Den st\u00f6r t\u00e4vlingen mindre \u00e4n den fysiska s\u00e4kerhetsbilen. Den virtuella s\u00e4kerhetsbilen introducerades 2015 efter Jules Bianchis d\u00f6d vid 2014 \u00e5rs Japanska Grand Prix.<\/p>\n\n\n\n Om s\u00e4kerhetsbil anv\u00e4nds under ett race kommer det p\u00e5verka varje lags strategiplaner.<\/p>\n\n\n\n Vid starten av ett race st\u00e4ller sig medicinska bilen bakom f\u00f6rarna och f\u00f6ljer med bilarna under \u00f6ppningsvarvet. Vilket g\u00f6r att medicinska bilen kan vara n\u00e4rmare platsen om det intr\u00e4ffar en incident p\u00e5 f\u00f6rsta varvet.<\/p>\n\n\n\n Medicinska bilen k\u00f6rs av en professionell f\u00f6rare och har en FIA-certifierad l\u00e4kare ombord. Den \u00e4r inte lika snabb som s\u00e4kerhetsbilen och har inte det behovet, den \u00e4r fylld med medicinsk utrustning och skall snabbt kunna agera vid en incident.<\/p>\n\n\n\n Fakta fr\u00e5n tidigare s\u00e4song – F1 Sprint helg<\/strong><\/p>\n\n\n\n F\u00f6r att f\u00e5 k\u00f6ra en t\u00e4vling i Formula 1 m\u00e5ste f\u00f6raren en inneha en FIA Super Licens.<\/p>\n\n\n\n Nedan ser vi \u00f6vergripande vad som kr\u00e4vs f\u00f6r att kvalificera sig f\u00f6r en FIA Super Licens:<\/p>\n\n\n\n Med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n ovanst\u00e5ende m\u00e5ste det ber\u00f6rda F1-teamet ocks\u00e5 visa att f\u00f6raren har genomf\u00f6rt minst 300 km i en representativ F1-bil ”konsekvent i t\u00e4vlingshastighet” under h\u00f6gst tv\u00e5 dagar och inte mer \u00e4n 180 dagar f\u00f6re ans\u00f6kan. Antingen certifierat av ASN i det land d\u00e4r testet \u00e4gde rum eller under ett F1 VM-evenemang.<\/p>\n\n\n\n Ut\u00f6ver po\u00e4ngtabellen ovan finns det ytterligare s\u00e4tt att kvalificerar sig till Superlicens po\u00e4ng:<\/p>\n\n\n\n Hitta de r\u00e4tta hemsidorna och l\u00e4nkarna inom Formel v\u00e4rlden, via v\u00e5r l\u00e4nk – V\u00e4gen till Formel 1<\/a><\/em><\/p>\n\n\n\nMotor<\/h2>\n\n\n\n
Br\u00e4nsle<\/h2>\n\n\n\n
Backspeglar<\/h2>\n\n\n\n
Vikt<\/h2>\n\n\n\n
D\u00e4ck<\/h2>\n\n\n\n
D\u00e4ck mot asfalt<\/h3>\n\n\n\n
\n
Asfalt<\/h3>\n\n\n\n
Asfalt och regn<\/h3>\n\n\n\n
\n\n\n\nInte bara race<\/h2>\n\n\n\n
\n
Racehelgen<\/h2>\n\n\n\n
Tr\u00e4ningar<\/h3>\n\n\n\n
Kval<\/h3>\n\n\n\n
Race<\/h3>\n\n\n\n
6 Race strategier i Formel 1<\/h2>\n\n\n\n
\n\n\n![\"Safety](\"https:\/\/i0.wp.com\/39a.se\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Safety-car.jpg?resize=810%2C611&ssl=1\")
Safety Car<\/h2>\n\n\n\n
Vad \u00e4r skillnaden mellan s\u00e4kerhets bil och medicinsk bil?<\/h2>\n\n\n\n
\n\n\n\nSprint helg<\/h2>\n\n\n\n
\n
\n\n\n\nSuperlicens Formel 1<\/h2>\n\n\n\n
\n
Po\u00e4ng som tilldelas per m\u00e4sterskaps klassificering<\/strong><\/h2>\n\n\n\n
M\u00e4sterskap<\/strong><\/td> 1:a<\/strong><\/td> 2:a<\/strong><\/td> 3:a<\/strong><\/td><\/tr> FIA Formel 2<\/td> 40<\/td> 40<\/td> 40<\/td><\/tr> IndyCar*<\/td> 40<\/td> 30<\/td> 20<\/td><\/tr> FIA Formel 3<\/td> 30<\/td> 25<\/td> 20<\/td><\/tr> FIA Formel E Championship<\/td> 30<\/td> 25<\/td> 20<\/td><\/tr> FIA WEC (endast LMP1)<\/td> 30<\/td> 24<\/td> 20<\/td><\/tr> Formelregionalt EM av Alpine<\/td> 25<\/td> 20<\/td> 15<\/td><\/tr> Superformel<\/td> 25<\/td> 20<\/td> 15<\/td><\/tr> FIA WEC \u2013 LMP2<\/td> 20<\/td> 16<\/td> 12<\/td><\/tr> Japansk Super GT500<\/td> 20<\/td> 16<\/td> 12<\/td><\/tr> F3 Regional Asian<\/td> 18<\/td> 14<\/td> 12<\/td><\/tr> Formel Regional Americas<\/td> 18<\/td> 14<\/td> 12<\/td><\/tr> Formel regional japansk<\/td> 18<\/td> 14<\/td> 12<\/td><\/tr> IMSA-prototyp (exklusive LMP3)*<\/td> 18<\/td> 14<\/td> 10<\/td><\/tr> DTM<\/td> 15<\/td> 12<\/td> 10<\/td><\/tr> FIA WTCR<\/td> 15<\/td> 12<\/td> 10<\/td><\/tr> Internationella superbilar*<\/td> 15<\/td> 12<\/td> 10<\/td><\/tr> NASCAR Cup*<\/td> 15<\/td> 12<\/td> 10<\/td><\/tr> Indy Lights*<\/td> 15<\/td> 12<\/td> 10<\/td><\/tr> W-serien<\/td> 15<\/td> 12<\/td> 10<\/td><\/tr> Euroformula Open<\/td> 15<\/td> 12<\/td> 10<\/td><\/tr> Japanska Super Formula Lights<\/td> 15<\/td> 12<\/td> 10<\/td><\/tr> Nationella FIA Formel 4-m\u00e4sterskapen<\/td> 12<\/td> 10<\/td> 7<\/td><\/tr> FIA WEC \u2013 LMGT-Pro<\/td> 12<\/td> 10<\/td> 7<\/td><\/tr> Asiatisk\/ELMS-prototyp (exklusive LMP3)<\/td> 10<\/td> 8<\/td> 6<\/td><\/tr> FIA WEC \u2013 LMGT-Am<\/td> 10<\/td> 8<\/td> 6<\/td><\/tr> IMSA GTLM*<\/td> 10<\/td> 8<\/td> 6<\/td><\/tr> Nationella F3-m\u00e4sterskapen<\/td> 10<\/td> 7<\/td> 5<\/td><\/tr> Indy Pro 2000*<\/td> 10<\/td> 7<\/td> 5<\/td><\/tr> NASCAR National*<\/td> 10<\/td> 7<\/td> 5<\/td><\/tr> Toyota Racing Series Nya Zeeland<\/td> 10<\/td> 7<\/td> 5<\/td><\/tr> Internationella GT3-serien<\/td> 6<\/td> 4<\/td> 2<\/td><\/tr> FIA v\u00e4rldsm\u00e4sterskap i karting i Senior Cat.<\/td> 4<\/td> 3<\/td> 2<\/td><\/tr> FIA karting kontinentala m\u00e4sterskap i Senior Cat.<\/td> 3<\/td> 2<\/td> 1<\/td><\/tr> FIA v\u00e4rldsm\u00e4sterskap i karting i Junior Cat.<\/td> 3<\/td> 2<\/td> 1<\/td><\/tr> FIA karting Continental Championships i Junior Cat.<\/td> 2<\/td> 1<\/td> 0<\/td><\/tr> <\/td> <\/td> <\/td> <\/td><\/tr><\/tbody><\/table>
F\u00f6r fullst\u00e4ndiga uppdelningen av po\u00e4ng per m\u00e4sterskap fr\u00e5n P1 till P10 ses: FIA International Sporting Code<\/a> .<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n\n
\n\n\n\n