Förstå Formel 1

Hur fungerar Formel 1?

För att öka behållningen av att följa Formel 1 så är det värdefullt att ha koll på lite av grunderna. Här ger vi er snabba fakta som gör sporten enklare att förstå.

Formel 1 är den högsta klassen för internationell bilracing med ensitsiga racerbilar som är godkända av FIA. Ordinarie tävlingar körs i 30 mil eller max 2 timmar. Antal varv varierar då olika banorna är olika långa. Längden på racet i Monaco är kortare 26 mil, anledningen är att medelhastigheten är lägre än andra banors och loppet måste hinnas med på två timmar.

Formel 1 skall vara klimatneutralt 2030, efter 2022 har inte dagens motorer utvecklats. Nytt motorreglemente träder i kraft 2026, efter det är det åter tillåtet av utveckla motorerna. Med klimatneutralt menar man inte bara de enskilda bilarna, utan Formel 1 som helhet.

Läs även artikel: Racing med flygande bilar

Motor

Formel 1 tävlar fortsatt med 1,6-liters V6-turbomotorer, men de får inte vidareutvecklas under perioden fram till 2025. Motorerna belastas till gränsen för vad de klarar, under en säsong får teamen byta ut motorn tre gånger per bil utan att belastas med bestraffningar.

Bränsle

Bränslet tankas två timmar före race, från den tiden fram till racestart får inte temperaturen vara lägre än 10ºC under omgivningstemperaturen som är uppmätt av tävlingsledningen. Bränsle ger bättre prestanda vid lägre temperaturer, eftersom det är tätare och mer explosivt när det kyls. Bränsleblandningen ändras från dagens 5,75 procent etanolinblandning till 10 procent. Efter racet skall bilarna ha kvar 1 liter bränsle, för att möjliggöra en kontroll av blandningen.

Backspeglar

Backspeglarnas mått är 200 mm X 60 mm

Vikt

Bilens vikt påverkar varvtiderna, minimivikten för en bil utan bränsle är 796 kg. För att jämna ut viktskillnaderna så måste förare och stol väga minst 80 kg. Lacken på en Formel 1 bil väger upp till 3 kg, vilket har gjort att det även experimenteras med lackeringen. Största vinsterna med att få ner vikten är att vikten påverkar varvtider direkt, plus att teamen får större möjligheter att justera balansen i bilen.

Däck

Ett Formel 1 däck är tillverkat så att det inte skall hålla för en hel tävling, detta för att tvinga fram depåstopp. Däcken på 18 tum får värmas med däckvärmare upptill 70º innan bilen skall ut i race. Temperaturen i däcken är viktig för att få bästa fäste mot vägbanan, föraren måste behålla däcken i sina så kallade arbetsfönster, så inte temperaturen blir för hög eller låg. Ett däck blir halt vid felaktig temperatur, hårt vid låg temperatur och för mjukt vid hög temperatur. Kommer ett däck utanför sitt arbetsfönster kommer dess textur ge vika. Vid för låg temperatur kan graining (korn) uppstå och små gummikorn lossnar från däckets slitbana. Är temperaturen för hög i däcket kan blistering (blåsor) uppstå och blåsor bildas i däcket.

Under uppvärmningsvarvet vill förarna bibehålla värmen i slitbanorna och däcksidorna. Slitbanorna värms upp med burnouts, föraren spinner däcken mot vägbanan eller att gnugga däcken mot vägbanan genom att svänga bilen framåt och tillbaka under färd. Däcksidorna värms upp med hjälp av att bromsarna hettas upp vid inbromsningar, värmen i bromsarna leds via fälgen ut i däcksidorna.

Läs även vår artikel: Formel 1 VM 2023 och Vägen till Formel 1.

Inte bara race

Tävlingssäsongen för Formel 1 startar med tester i februari och första tävlingshelgen är i början  av mars, säsongen avslutas i november.

Under en tävlingshelg med Formel 1 ingår följande:

• Fredag: träning 1 och 2, på 60 min vardera.
• Lördag: träning 3, 60 min. samt ett kval.
• Söndag: tävlingsdag med ett race.

Racehelgen

Träningar

Träning 1: Om man har tävlat på den aktuella banan tidigare så går den första träningen åt att jämföra data och inställningar från tidigare år med årets förutsättningar på banan och de nya uppdateringarna på bilen. Under alla tre träningarna försöker teamen lista ut vilken däckstrategi de skall ha, vilken typ av däck man ska använda under olika delar av tävlingen och hur många byten av däck som skulle kunna utföras under loppet. Teamen använder även en del av tiden till att göra tävlingssimuleringar, samt att olika moment i depåstoppen tränas. Här kan teamen låta deras tredjeförare få möjlighet att köra en av deras två bilar.

Den tredje föraren är reserv om någon av de ordinarie förarna av någon anledning inte kan köra och behöver ersättas vid en tävling. Tredjeföraren är även viktig eftersom varje förare kommer in i teamet med egna sponsorer som bidrar till att förbättra hela teamets ekonomi. Tredjeföraren kan vara en yngre förare under utbildning och utveckling för att senare ta en ordinarie plats i teamet.

Träning 2: Under träning två arbetas det vidare med den information som kommit fram under första träningen. Ytterligare tävlingssimuleringar utförs, då oftast “long runs” vilket innebär att teamen testar köra bilen i racefart under en längre period, och även depåstopp fortsätter övas på.

Träning 3: På lördagsförmiddagen utförs den sista träningen, här sätts strategierna inför kvalet och söndagens tävling. Här ligger stort fokus ofta på att testa inställningar inför kvalet senare under dagen. De olika väderförhållandena kan sätta allt ur spel därför planeras hela tiden olika alternativa strategier.

Kval

Under lördagseftermiddagen genomförs kvalet, som avgör vilken ordning förarna skall starta i söndagens race.

Kvalet varar i en timme och är uppdelad i 3 utslags steg, med Q1, Q2 och Q3.

Kval 1: Q1 varar 18 minuter och alla 20 bilar tävlar på banan. Av dessa elimineras de fem långsammaste bilarna och de kommer att starta med placeringarna – 16, 17, 18, 19, 20 vid söndagens tävling.

Kval 2: Q2 börjar efter ett kort paus med 15 bilar och varar i 15 minuter. Återigen elimineras de fem långsammaste bilarna och får starta på platserna – 11, 12, 13, 14, 15.  

Kval 3: Slutligen börjar Q3 med de 10 återstående bilarna, är 12 minuter långt och fyller de återstående 10 positionerna på startgridden. Den snabbaste föraren får starta i “pole position”, positionen längst fram som även har det renaste spåret för bästa grepp.

Formel 1-bilar sätts i Parc Fermé 3,5 timmar efter kvalet på lördagen, fram till 5 timmar före söndagens formeringsvarv. Under Parc Fermé får teamen i princip inte göra några förändringar på bilen utan de inställningar som är inställda gäller resten av helgen. FIA strävar efter två mål med denna åtgärd: För det första ska bilarna kontrolleras för överensstämmelse med gällande tekniska och sportbestämmelser, och för det andra ska det säkerställas att den kontrollerade bilen är identisk i kval och race. Franska ordet Parc Fermé betyder Stängd Park på svenska.

Race

Race: På söndagens eftermiddag genomförs själva racet som kallas Grand Prix. Här tävlas det om poäng i både förar VM och konstruktörs VM.

6 Race strategier i Formel 1

För att vinna en race handlar det inte bara om att köra snabbast, det är många fler parametrar som spelar in om bilen skall komma först över mållinjen. Delar att hålla koll på under loppet är hur bilen är konstruerad, förarens egen körning, de är två förare i varje team, däckstrategier, depåstoppen och DRS zoner.

Konstruktion: Det föraren kan påverka under loppet är bl.a. bilens bromsbalans, vilken föraren kan ändra på ratten. Föraren kan även ändra rattens tröghet, så den blir blir lättare eller tyngre att vrida på.

Motorns inställning avgör hur mycket bränsle som tankas i bilen inför loppet, ytterligare tankning är inte tillåten.

Genom att vinkla bilen och dess spoilers så ökar eller minskar den kraft som trycker ner bilen med hjälp av fartvinden, det kallas “downforce”. Genom att öka downforce ökar bilens grepp mot underlaget vilket är positivt för bilens grepp i kurvtagningar, men samtidigt ökar bilens motstånd mot fartvinden, hastigheten minskas och bränsleförbrukningen ökar. Greppet mot underlaget kan även ökas med hjälp av “groudforce” där fartvind leds under golvet på bilen i venturitunnlar. Med hjälp av venturitunnlarna skapas undertryck, vilket ökar bilens grepp mot körbanan. Bromsbalansen justeras manuellt av föraren så bilen passar bland annat olika kurvors utformningar och hur vinden ligger i kurvan. Föraren vill behålla farten så länge som möjligt och därför bromsa så sent och så kort stund som möjligt, balansen vid inbromsningen påverkar även hur över- eller understyrd bilen är i kurvan, alltså på vilket sätt bilen beter sig in i svängen. 

Körning: När det gäller hur förarna kör loppet så avgörs det till stor del av hur många planerade depåstopp teamet har tänkt sig. Körningen varierar mellan olika förare och under olika delar av loppet mellan att vara aggressiv eller lite mer avvaktande för att spara bränsle och undvika slitage på däcken. Det gäller att träffa rätt i kurvtagningen så utgångsfarten ur kurvan blir så hög som möjligt, speciellt ut på raksträckorna. Föraren får inte hamna utanför den vita banmarkeringen med hela bilen. Någon del av ett däck måste nudda den vita linjen, skulle bilen hamna utanför får föraren inte ha tjänat någon tid på manövern.

Två förare: Teamet har två förare i loppet, båda tävlar för att placera sig så bra som möjligt i förar-VM samtidigt som de tävlar tillsammans för att med hela teamet vinna konstruktions-VM. Den enda föraren som en förare kan jämföra sig med är den föraren som tävlar i samma team och har samma ekonomiska och materiella förutsättningarna. Detta gör att förarna tävlar om att vara teamets försteförare, den förare som teamet skall välja att satsa lite extra på under ett lopp. En andreförare kan hjälpa sin teamkamrat genom extra draghjälp med så kallad “tow”, genom att ligga före och skapa en sugande effekt i sin turbulens för bilen bakom på raksträckorna under kvalet. Plus att andreföraren kan lägga sig bakom sin teamkamrat och skapa ytterligare ett problem för att motståndarna ska kunna passera teamets ledarbil.

Däckstrategi: Däcktillverkaren som är Pirelli har totalt fem alternativa däck C1-C5 med olika gummiblandningar att välja på inför en tävlingshelg, Pirelli väljer ut tre alternativ till varje helg. C1 är den hårdaste gummiblandningen och C5 den mjukaste. Den hårdaste gummiblandningen som finns med under en tävlingshelg kallas för “hard” och markeras med vit rand, mellanblandningen kallas för “medium” och är gul medan den mjukaste kallas för “soft” och är röd. Det är ofta unika gummiblandningar inför varje tävlingshelg. Ett Formel 1 däck är tillverkat så att det inte skall hålla för en hel tävling, detta för att tvinga fram depåstopp.

Utöver dessa tre däcktyper finns det även två typer av regndäck att välja på, gröna och blå. Gröna däcken är de mest mångsidiga av regndäcken. De kan användas på en våt bana utan stående vatten och på en yta som håller på att torka upp. Detta däck evakuerar 30 liter vatten per sekund per däck vid 300 km/h. De blå däcken är mest effektiva vid kraftigt regn. Dessa blå däck kan evakuera 85 liter vatten per sekund per däck vid 300 km/tim. När det regnar kraftigt orsakar snarare sikten problem än däckens grepp när de blå däcken används.

Varje team har 13 uppsättningar torra däck till en tävlingshelg. Av de 13 uppsättningarna har Pirelli valt två uppsättningar däck som ska reserveras till söndagens tävling. Dessutom kommer en uppsättning av den mjukaste föreningen att avsättas för Q3. Teamen kan välja mellan de tio återstående uppsättningar hur de vill bland de tre valda gummiblandningarna. Varje förare måste använda minst två olika typer av torrvädersdäck under loppet om det inte regnar.

Depåstopp: Antal depåstopp avgörs främst av hur många gånger teamen vill och har möjlighet till att byta däck. Hur lång tid det tar att göra ett depåstopp avgörs av hur lång vägen är in till depån och vägen ut, intervallen ligger mellan 20-30 sekunder för hela stoppet. Att hissa upp bilen och sedan byta alla fyra hjul och sedan hissa ner bilen ligger oftast på runt 2-3 sekunder. Det är även möjligt att under ett depåstopp laga och byta ut trasiga delar på bilen.

DRS: För att öka antalet omkörningar har DRS införts, genom den justerbara klaffen på bilens bakre vinge minskas luftmotståndet och en omkörning underlättas. Det kan finnas mellan 1 till 3 DRS zoner på en bana.

Om en efterföljande bil ligger inom en sekund från bilen framför när båda bilarna passerar detekteringspunkten för DRS zonen hörs ett pip och förarens öra i den efterföljande bilen och då kan DRS aktiveras vilket lägger vingklaffen horisontellt.

Nu kan föraren göra ett försök till omkörning, farten kan öka med 10-12 km/h med hjälp av DRS. Om föraren trycker på knappen innan pipet, kommer inte klaffen att öppnas denna gång. Klaffen stängs automatiskt när föraren trycker ner bromsen inför kurvan som kommer efter zonen. Det måste ha genomförts två hela tävlingsvarv innan DRS får användas. På träning och kval är alltid tillåtet att använda DRS i DRS zonerna. Vid regn och blöt bana kan domarna besluta att DRS funktionen inte får användas.

Sprint helg

Under F1 säsongen 2023 kommer 6 sprint helger att genomföras.

• Azerbajdzjan GP – 29 april – racehelg 4
• Österrike GP – 1 juli – racehelg 10
• Belgien GP – 29 juli – racehelg 13
• Qatar GP – 7 oktober – racehelg 18
• USA GP – 21 oktober – racehelg 19
• Sao Paulo GP – 4 november – racehelg 21

Fakta – F1 Sprint helg

• Fredag Pass1 – Träning 1, pågår i 60 min.
• Fredag Pass 2 – Kval till söndagens Grand Prix (Race).
• Lördag Sprint shootout Q1 Tid: 12 minuter. Förare – 20. Däck – Nya Medium.
• Lördag Sprint shootout Q2 Tid: 10 minuter. 15 förare. Däck – Nya Medium
• Lördag Sprint shootout Q3 Tid: 8 minuter. 10 förare. Däck – Nya Mjuka. Q3 avgör startordningen i F1 Sprint Racet.
• Lördag F1 Sprint-racet. Tävlingssträckan är 100 kilometer. Poäng kommer att delas ut till de åtta bästa i loppet.
• Depåstopp är inget måste och DRS är tillåtet.
• Topp åtta i mål får poäng till både Förar- och Team VM, med poängen: 1 placering får 8 poäng, 2 placering får 7 poäng och placering 3 får 6 poäng osv..
• Söndag – Race, samma upplägg som en vanlig racehelg.

---

Superlicens Formel 1

För att få köra en tävling i Formula 1 måste föraren en inneha en FIA Super Licens.

Nedan ser vi övergripande vad som krävs för att kvalificera sig för en FIA Super Licens:

• Inneha FIA Internationell tävlingslicens med graden A
• Fyllt 18 år
• Innehavare av giltigt körkort för personbil
• Klarat FIA-teoriprov om Internationell sportkod och F1:s idrottsbestämmelser
• Genomfört minst 80 % av två separata säsonger från certifierade ensitsiga mästerskap, se godkända mästerskap i tabellen nedan.
• Förare måste även ha samlat på sig minst 40 poäng på vägen till F1, under de tre föregående säsongerna. Se tabellen nedan

Poäng som tilldelas per mästerskaps klassificering

Mästerskap	1:a	2:a	3:a
FIA Formel 2	40	40	40
IndyCar*	40	30	20
FIA Formel 3	30	25	20
FIA Formel E Championship	30	25	20
FIA WEC (endast LMP1)	30	24	20
Formelregionalt EM av Alpine	25	20	15
Superformel	25	20	15
FIA WEC – LMP2	20	16	12
Japansk Super GT500	20	16	12
F3 Regional Asian	18	14	12
Formel Regional Americas	18	14	12
Formel regional japansk	18	14	12
IMSA-prototyp (exklusive LMP3)*	18	14	10
DTM	15	12	10
FIA WTCR	15	12	10
Internationella superbilar*	15	12	10
NASCAR Cup*	15	12	10
Indy Lights*	15	12	10
W-serien	15	12	10
Euroformula Open	15	12	10
Japanska Super Formula Lights	15	12	10
Nationella FIA Formel 4-mästerskapen	12	10	7
FIA WEC – LMGT-Pro	12	10	7
Asiatisk/ELMS-prototyp (exklusive LMP3)	10	8	6
FIA WEC – LMGT-Am	10	8	6
IMSA GTLM*	10	8	6
Nationella F3-mästerskapen	10	7	5
Indy Pro 2000*	10	7	5
NASCAR National*	10	7	5
Toyota Racing Series Nya Zeeland	10	7	5
Internationella GT3-serien	6	4	2
FIA världsmästerskap i karting i Senior Cat.	4	3	2
FIA karting kontinentala mästerskap i Senior Cat.	3	2	1
FIA världsmästerskap i karting i Junior Cat.	3	2	1
FIA karting Continental Championships i Junior Cat.	2	1	0

Med utgångspunkt från ovanstående måste det berörda F1-teamet också visa att föraren har genomfört minst 300 km i en representativ F1-bil “konsekvent i tävlingshastighet” under högst två dagar och inte mer än 180 dagar före ansökan. Antingen certifierat av ASN i det land där testet ägde rum eller under ett F1 VM-evenemang.

Utöver poängtabellen ovan finns det ytterligare sätt att kvalificerar sig till Superlicens poäng:

• 1 poäng – För slutfört gratis träningspass av minst 100 km, vid en FIA Formel 1-världsmästerskapstävling, Inga straffpoäng får ha utdömdes, högst 10 poäng kan delas ut.
• 2 poäng – För att slutföra ett FIA-mästerskap med ett straffpoängsystem utan att få några straffpoäng.
• 5 poäng – Tilldelas vinnaren av FIA F3 World Cup, utöver sitt sportsliga resultat.
• 5 poäng – Tilldelas vinnaren av Macau Grand Prix, utöver sitt sportsliga resultat.

---

Hitta de rätta hemsidorna och länkarna inom Formel världen, via vår länk – Vägen till Formel 1

Läs även vår artikel om – IndyCar

---