Allt du behöver veta om blyertspennan

Publicerad av

Blyertspennor är ett fantastiskt bra arbetsredskap, från att ha en penna att skriva den vardagliga handlingslappen vidare till alla typer av projekt där vi agerar som amatör eller proffs. Pennan passar lika bra för skoleleven, författaren, kompositören, illustratören, serietecknaren, ingenjören och arkitekten, listan kan göras lång. Det finns en uppsjö av varianter på blyertspennan, så lägg gärna lite tid och omsorg på sökandet för att hitta den penna som passar just dig och dina projekt.

Detta inlägg är en annons för Pen Store SE och innehåller annonslänkar.

Blyertspennans historia

Blyertspennan eller för tydlighetens skull grafitpennan kom till på 1560-talet. I orten Gray Knotts of Seathwaite i Cumbria, England upptäcktes ett större upplag av grafit, något som de lokala bönderna tyckte var brukbart för att märka sina får med. Innan grafiten upptäcktes användes stavar som innehöll bly- eller silver. Redan på 1400-talet användes denna typ av stavar i Italien, med en typ av trähållare för att skydda och få ett bättre grepp om staven. Fransmannen Nicholas Jacques Conté förbättrade stavarnas kvalitet genom en blandning av pulveriserad grafit och lera, nu kunde olika svärta och hårdheter i stavarna framställas. Mer lera i blandningen ger en hårdare penna, mer grafitpulver ger en mjukare. Den hårdare grafitstaven ger en ljusare ton och den mjukare en mörkare ton för skriften eller skissen. Ordet blyerts kommer från tyskans bleierz som är namnet på blymalm, grafit innehåller inte bly, utan är en form av kristalliserat kol. Den engelska grafiten kunde inte försörja hela marknaden, i Nürnberg uppfanns på slutet av 1600-talet ett sätt att mala den sämre tyska grafiten och blanda den med olika tillsatser. Penntillverkningen lever vidare i denna tyska region än idag. 

Idag är de flesta blyertspennors stift täckta av ett trähölje för att skydda det spröda stiftet från att gå sönder och från att smutsa ner användarens hand, höljet omsluter stiftet från topp till botten. Trähöljet tillverkas oftast av cederträ men även lind används, med olika former som -rund, oval, hexagon, oktagon och rektangulär. Innan användning vässas pennan med en pennvässare som inte bara vässar stiftet utan även skär i trähöljet, vässaren är konisk i formen och bildar en centrerad spets. Innan pennvässaren började utvecklas under tidigt 1800-tal vässades pennorna med hjälp av kniv, vilket även går bra idag. Pennknivar kunde vara en statuspryl, med exklusiva materiel i skaft eller på sidan av kniven. Kniven kunde ha flera redskap precis som en fällkniv.

Faber-Castell: How we make pencils


Klassiska blyertspennan

Hårdheten på en blyertspenna eller ett stift bestäms i en europeisk skala HB skala, från 9B till 9H, där 9B är mjukast och 9H är hårdast. Just bokstaven H står för ”hard” och bokstaven B för ”black”. En bra minnesregel om du har svårt att hålla koll på vad som är vad! Om du vill ha svarta och mörka linjer ska du titta på pennor med stift av det mjukare slaget (B) och på hårdare (H) om du vill ha ljusare linjer. Om du vill ha ett mellanting av de båda så kan du införskaffa varianten HB, som befinner sig mitt på hårdhetsskalan.


Stiftpenna – tunna stift

För mer information om pennor med hållare för stift av storleken 0,35 millimeter till vanliga 0,5-0,7 millimeter hänvisar vi er till vår artikel om Pennor.


Stiftpenna – grövre stift

Det finns även stifthållare av plast eller metall för grövre stift, ofta med vässare inbyggd i pennans topp. Denna typ av penna är populär bland ingenjörer och arkitekter.

Caran d’Ache – Fixpencil 3 mm

Originalet från Caran d’Ache, lanserad 1929. Sedan dess en stor favorit bland arkitekter och ingenjörer. Stifthållare för 3 mm-stift. Stark aluminiumkropp med tålig mattsvart finish. Clip i metall. Stiftvässare i toppen.

Kaweco – Sketch Up Brass Stifthållare 5.6 mm

En riktigt snygg stifthållare från Kaweco med åttakantig pennkropp, Kawecos signaturlook.

Robust design i mässing som blir råare med tiden och får en fin patina.

Stifthållaren är perfekt att teckna och skissa med, speciellt om ett mjukare stift används. Stift i storlek 5.4 till 5.7 mm passar i pennan.

En stiftvässare är gömd under pennans avtagbara tryckknapp högst upp!


Blyertspennor som passar för hantverkaren

En blyertspenna som med fördel vässas med kniv är den rektangulära snickarpennan eller som den även kallas timmermanspenna. Pennans utformning har flera praktiska ändamål att fylla, eftersom den inte är rund ligger den kvar på underlaget bättre utan att rulla iväg. Pennan kan användas som måttstock, som exempel en distans mellan två bräder, pennans bredd är 1/2 isch och tjockleken 1/4 isch. Även stiftet i pennan är rektangulärt vilket ger möjligheten variera spetsen. I vissa fall vässas båda ändar av pennan, ena änden för att skriva med och den andra för att göra markeringar med i olika material. Stiftet i pennan är oftast mjukt (HB).

Betongpenna har en oval profil tillverkad med mycket hård grafit, perfekt till att markera på hårda ytor som sten och betong.

Verkstadspennans hexagon formade profil gör även den att pennan ligger lite stadigare, utan att rulla iväg. Pennan liknar våra vardagliga pennor till utseende,  de brukar finns i olika hårdheter, medium och hård.

Blyertspennan som passar perfekt i fickan eller varför inte bakom örat! Pennans kvadratiska design gör att  den inte rullar iväg som en traditionell blyertspenna kan göra. Set om 3 FSC-Certifierade träpennor för hårt arbetande händer.


Pennvässarens utveckling.

Matematikern Bernard Lassimonne patenterade den första pennvässaren. Vässaren hade små metall filar i 90 grader monterat i ett träblock den slipade kanterna på blyertsspetsen. Vässaren var ingen större förbättring jämfört med pennkniven. Thierry des Estivaux, också från Frankrike, förbättrade designen med ett blad i ett koniskt hölje som hålls i handen när man vässar, en design som vi fortfarande använder idag.

AB Dick Planetary Pencil Pointer uppfann 1896, en vässare hade vev, den kunde monteras på en trä platta och samlade slipresterna i en behållare. Den hade två frässkivor som roterade runt deras respektive axlar när de kretsade runt blyertspetsen. År 1904 utvecklade Olcott Climax Pencil Sharpener designen genom att byta ut frässkivor med ett cylindriskt skärhuvud med spiralklippkanter i samma planetmekanism som användes i Pencil Pointer.

I över 80 år har Caran d’Ache tillverkat denna ikoniska pennvässare – en av de tidlösa produkter som Caran d’Ache är starkast förknippade med.

Hitta fler pennvässare hos Pen Store.


Suddgummis historia

Innan suddgummit/radergummi uppfanns användes en bit vax eller ett litet stycke av vitt bröd för att avlägsna blyertsen. På 1700-talet börja det säljas suddgummi kommersiellt, dessa var tillverkade av kautschuk (naturgummi). Men den här typen av radergummi fungerade inte så bra, den smulade och luktade. Lösning på det problemet kom 1839 när uppfinnaren Charles Goodyear uppfann metoden om gummivulkaniseringen. Denna process gjorde gummit mer hållbart. Idag finns det suddgummin som klarar de flesta uppdrag från blyerts till bläck och ett mjukare knådgummi, som passar för kol och är skonsamt mot pappret. Trots att det enkelt går att ta bort det man skrivit eller ritat med ett suddgummi så är blyerts tåligt och klarar de flest kemikalier, ultraviolett strålning och naturlig åldring.

Staedtler: Raser production

Fundera gärna över vad du ska använda radergummit till. Ska du sudda stora ytor eller små detaljer? Vad ska du använda för färg och papper?

Hos Pen Store hittar du sudd för de flesta material som exempel grafit, kol, färgblyerts och bläck.



Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.