Druvor för vin

Publicerad av

Vad är det för skillnader på olika sorters vindruvor, hur får vinerna sina olika smaker och färg. Vilka skillnader är det mellan vindruvan jämfört med bordsdruvan. Det talas om nya och gamla vinvärlden, vad menas då? Här ges en samlad information, så häng med i ett försök att reda ut saker och ting.

Den druva vi äter kallas bordsdruva, den har ett tunnare skal, är större, saftigare och sötare än vindruvan. Det kraftigare skalet på vindruvan passar vintillverkningen bättre, den så kallad vinifikationen. Det kraftigare skalet gör att vindruvan är mindre känslig för svalt klimat och ger ett extra skydd mot sjukdomar. Vindruvorna har ofta högre syra och en mer intensiv smak. Några få druvsorter används bodde som bordsdruva och vindruva, som exempel Muscat och Vermetino. Av alla druvor som odlas används cirka 10 procent som bordsdruvor, medan 5 procent torkas till russin (söta och kärnfria) och resterande 85 procent jäses till vin.

Världens mest odlade druva Kyuho, druvan används inte för vintillverkning utan till juicetillverkning samt att de äts som bordsdruvan. Den passar väl ihop med salta ostar till smak rika ostar och kex. Kyoho-druvan, uttalas kee-OH-ho. Kyoho-druvor har utvecklats i Japan och namnet betyder ”stort eller stort berg” och fick sitt namn efter Mount Fuji. Druvan är stor, nästan svart och är av glidskinnsort vilket innebär att skalet är lätt att separera från fruktköttet.

Det finns omkring 800 till 1000 olika druvsorter för vintillverkning. Det är få druvor som går under ett namn, utmaningen ligger i att de har många synonymer, lite beroende på var de odlas. Det finns blå och gröna vindruvor. Cabernet Sauvignon är den mest kända blå druvan och Chardonnay är den mest kända gröna druvsorten.

Vindruvor är bär från olika vinarter som tillhör familjen vinrankeväxter (Vitaceae) och släktet vin (Vitis). Ursprungsarten Vitis vinifera har förädlats till olika sorter som innehåller olika mycket socker, syror och andra smakämnen.

Vindruvor består huvudsakligen av vatten, någonstans mellan 75 och 90 procent. Sockret svarar för 10–15 procent och utöver det innehåller vindruvan cirka 300 ämnen som påverkar dess doft och smak.


Detta inlägg är en annons för Xwine.se och innehåller annonslänkar.


Var odlas vin

De flesta av världens vinodlingar ligger i två smala bälten. Det största befinner sig på det norra halvklotet och sträcker sig mellan 40:e och 50:e breddgraden. Här innefattas de europeiska och nordamerikanska odlingsområdena. Det mindre bältet sträcker sig mellan 45:e och 30:e breddgraden på jordens södra halva. Det omfattar vinländer som Chile, Argentina, Sydafrika, Australien och Nya Zeeland. Däremellan är det svårare att lyckas med odlingen, det finns givetvis undantag där det lokalt kan vara gynnsamt att odla vin.

Norr om den 50:e breddgraden räcker som regel inte det ljus och den värme, som behövs för att vinrankorna utvecklas på önskat sätt.  Intressanta viner växer ofta vid utkanten av våra vinbälten. Champagnens finess beror till stor del på att den växer i närheten av sitt vinbältets norra gräns på 47:e breddgraden.

Vindruvan behöver minst 1300 soltimmar per år för att druvorna ska mogna, med en nederbörd på 500-750 mm nederbörd per år. Samt en genomsnittlig årstemperatur på 9°C.

Vinrankan tillhör en familjen kläng- och klätterväxter, de flesta sorter som används för vinframställning tillhör samma art – Vitis vinifera. Vinrankan är som ogräs, det måste därför tämjas, för att lyckas med det så använder sig vinbönderna av olika uppbindnings metoder som bestäms av klimat, jordmån, druvsort, tradition och skördemetod.

Terroir – innebär druvans odlingsplats, jordmånen, sluttningen, solexponeringen, värmen, ljuset, höjd över havet och närheten till vatten. Druvsorten avgör vilken karaktär vinet får och är olika motståndskraftig mot sjukdomar, kyla, värme, fukt och torka, sorterna har även olika växtcykler vilket också måste vägas in i beslutet av vilken druva som är mest lämpad på växtplatsen. Vindruvans upptagning av mineraler, näringsämnen och vatten har också stor inverkan. De flesta druvsorter trivs i karg och väldränerad jord. I denna miljö måste vinrankan söka sig neråt för att finna vatten, vilket leder till att den måste jobba för sin överlevnad, det innebär att rankan blir starkare och mer motståndskraftig.

Klimat för vindruvor

Mikroklimat är det specifika klimat över ett mindre antal vingårdar. Makroklimat delas in i tre delar: Kontinentalt-, Maritimt- och Medelhavsklimat. Frankrike är lyckligt lottat med alla tre klimatzonerna.

  • Maritimtklimat – ger varma, fuktiga somrar och milda vintrar.
  • Medelhavsklimat – ger varma, torra somrar och milda vintrar där regnet oftast faller på vintrarna.
  • Kontinentalt klimat eller inlandsklimat har extrema temperaturer både på vintrarna och somrarna. I dessa områden är somrarna mycket heta och vintrarna kalla och bistra.

Uttryck

Några uttryck att ha koll på, Oenologi – här tänker vi stort, läran om vin och dess tillverkning. Vitikultur – vetenskapen om produktionen av vin där man räknar in allt från klimat, druvor, sjukdomar/skadeangrepp och terroir. Helt enkelt kulturen kring vin och vinodling. Inom detta område finns det universitetsutbildningar. Vinifikation – här begränsar vi oss till själva produktionen av vin, det inkluderar flödet i tillverkningen och inbegriper allt från råvaror till buteljering av det färdiga vinet. Terroir – handlar om hur platsens klimat, geografi, geologi och till viss del även kultur och traditioner formar en produkt. Och hur produkten i sin tur formar platsens traditioner och kultur, och hur dessa förutsättningar präglar den slutliga produkten. Begreppet används inom många andra områden som kaffe-, te- och ostframställning.

Vinets historia

Människan har tillverkat alkoholhaltiga drycker långt tillbaka i historien, i området Jiahu, Kina har forskare konstaterat att byborna till verkade alkoholhaltiga drycker redan 7000 f.Kr.. För framställningen av vin får vi förflytta oss till 6000 f.Kr., arkeologer har hittat spår i Georgien, folket som bodde i Gadachrili Gora och en närliggande by är världens tidigaste kända vinodlare. Till en början tillverkades vinet från vilda vinrankor, men det är även i Georgien som de första fynden av odlade vinstockar gjorts. Vinteknologin spreds snabbt kring hela medelhavsområdet. Vinhandeln var redan 1500 f.Kr. mycket omfattande. Till Italien kom vinet troligtvis 1000 f.Kr.. Romarna spred sedan vinet till resten av Europa och planterade vin i alla de stora vindistrikten i Frankrike och Tyskland. Även om det odlades vin i Frankrike innan, var det romarna som mellan år 200 före Kristus och 400 år efter Kristus skapade alla de berömda franska vinregionerna Alsace, Champagne, Bordeaux, Bourgogne, Loire och Rhône.

När och hur spreds vinet i övriga världen – till Argentina år 1554 med hjälp av spanska missionärer, Australien år 1788 av engelska straffångar, Chile 1500-talet av spanjorerna, Nya Zeeland 25 september år 1819 av pastor och missionären Samuel Marsden, Sydafrika år 1656 av holländare och för USA, Florida den 8 september år 1565 av Pedro Menéndez de Avilés som var på expeditionsresa för spanska kronans räkning.

Värdens äldsta vinranka

 I den Slovenska staden Maribor, växer vad som anses vara världens äldsta vinranka som planterades runt år 1570 och är nu över 450 år. Vinrankan växer på framsidan av ett långt tvåvåningshus, som ligger i närheten av floden Drava. Den skyddas som ett naturligt monument och listas som den äldsta vinstocken i världen i Guinness rekordbok. Vinrankan bär fortfarande dyrbar frukt och producerar vanligtvis från 35 till 55 kg per år, vilket ger cirka 25 liter rött vin årligen.

 De flesta vinstockar i Europa är förädlade plantor där själva vinstockarna ofta har amerikanskt ursprung, eftersom dessa är mer resistenta mot vinlusen. På dessa så kallade basstockar ympas ädelstockar av önskad druvsort. Efter cirka tre till sex år kan vinstockarna börja skördas. De högsta skördeuttagen ger de efter cirka tio år och därefter sjunker volymerna efterhand. Vanligen börjar en vinodlare efter 20 till 25 år att gallra och plantera nya, unga vinstockar. I den engelsktalande världen går gamla vinstockar under beteckningen ”old vine”. I Frankrike kallas de Vieilles Vignes. Sådana viner säljs till mycket höga priser, vilket till viss del beror på att stockarna producerar färre druvor.

Gamla och nya vinvärlden

Vinvärlden kan delats in i två olika delar, gamla och nya världen. Till den gamla världen hör i princip Europa, med länder som Tyskland, Frankrike, Spanien, Italien och Österrike. Den nya världen är vinländer som USA, Chile, Argentina, Sydafrika, Australien och Nya Zeeland.

Traditionella viner möter moderna

Gamla världens viner känner vi igen från områden som Chablis, Bordeaux, Toscana, Rioja och Mosel. Där är det området som sätter stilen och till skillnad från i nya världen där man mer är fokuserad på druvsorter. De har en rad kända distrikt som vi känner igen, men vi har ofta ingen aning om vilken druvsort som odlas i distrikten.

Skillnad på vin i kallt och varmt klimat

Självklart har även de olika klimatförutsättningar stor inverkan på hur vinet blir, i varmare delar av världen får vinerna en annan karaktär än i svalare klimat. 

Om man hårddrar det kan man säga att gamla världen ofta har stått för strama och nyanserade viner medan nya världen har bjudit på mycket frukt, fyllighet och alkohol.

Konsumenterna styr tillgången

I dagens moderna värld får denna generalisering mindre utrymme då både producenter och konsumenterna är nyfikna och villiga att prova nya typer av viner i kanske inte alltid så ursprungstypiska stilar.


Tips inför vinprovning

  1. Välj tema på de viner ni önskar att prova, vitt, rött, mousserande, druvsorter, ursprung
  2. Fyra till sex sorter är ett lagom antal
  3. Använd vinglas för vinprovning, ett glas för varje sort, vit duk, bra ljus i rummet
  4. Neutralisera smaklökarna med vitt bröd, skorpor, äppelskivor eller citronvatten mellan de olika vinerna
  5. Undvik starka dofter i rummet av parfym eller matos
  6. Håll rätt temperatur för de olika vinerna
  7. Papper och penna för att anteckna upplevelserna runt varje vin
  8. Serveras gärna något tilltugg till vinerna, men inget starkt som tar bort vinsmaken
  9. Spotta ut vinet vid de första testerna, annars blir det svårt att känna smaken på de sista vinerna
  10. Ett vin glas är på 125 ml och vi fyller i hälften av det vid en provning, en flaska på 750 ml räcker till 12 glas. Läs mer om vinglas här

Så provsmakas vin

Vi provar från vänster till höger, så starta med det vänstra glaset

Se – Analysera färgen. Luta glaset cirka 45 grader från dig, mot vit duk eller vitt papper, för att se både dryckens kant och mitt bättre

Snurra – Genom att snurra glaset syresätts vinet och dofterna blir tydligare.

Doft – ta först en snabbt lukt. Stick sedan in näsan i vinglaset för en djupare inandning och ta intryck av vinet

Smaka – Skölj runt vinet så den kommer i kontakt med hela munnen. Är vinet friskt/syrligt, strävt eller mjukt, sött? Känns vinet fylligt eller tunnare i smaken.

Det är i sin ordning att börjar dofta på vinet djup i glaset, sila vinet mellan tänderna och gurgla och smacka när vi är på vinprovning, något vi bör undvika och sköta snyggare vid en middagsbjudning.


Tanniner

Innan vi talar om de olika vindruvorna för främst röda viner, så kan det vara värt att nämna tanniner, som göra vinet mer hållbart. Ämnet finns i växter för att de skall skydda sig från skadeinsekter, när bären mognar bryts tanninet ned så att de blir välsmakande.

Tanninerna i ett vin kommer först och främst från skalen på blå druvor. Ju tjockare skal desto mer tanniner i vinet. De blå druvskalen jäser också med vinet för att ge olika tanninkaraktär åt det färdiga vinet. Många vinmakare låter även stjälkar och druvkärnor jäsa med eftersom de innehåller rejäla doser tannin. Den som tuggat på en druvkärna vet hur bitter den är. Bitterhet i ett vin är alltså i princip ett tecken på att vinet kan lagras länge. Vill vinmakaren ha hög tanninnivå i vinet i dag måste det balanseras med mer frukt, extrakt, alkohol och syra. Tanninsmaken i vin kan även komma från ekfat en som de lagra i, särskilt ekfat som används för första gången. Även vita viner kan inneha tanniner, den bitterheten kommer nästan uteslutande från lagringen på ekfat.


Vit vin

Vita viner görs av gröna druvor, men kan även göras på blå druvor. För att vinet skall bli vitt av den blå druvan så skalas druva först, eftersom färgen sitter i skalet.

Gröna druvor:

Chardonnay

En av de mest lätt odlade och mångsidiga druvorna. Ger fruktiga och rätt så fylliga viner. Beroende på om vinerna är lagrade på ekfat eller inte så blir de friskare eller kraftigare. Chardonnay har grönt skal den används vid produktion av vitt vin och är en viktig komponent i många mousserande viner runt om i världen, inklusive Champagne.

Chardonnay är en av vinvärldens mest kända gröna druvor. Idag odlas druvan över hela jordklotet, men ursprungligen kommer den från Bourgogne i Frankrike. Druvan har en neutral smak, som delvis påverkas av sin lagring med eller utan fat av ek. Druvan är lik en kameleont, eftersom den är extremt påverkad av sina terroir (klimat, landskap, jord och tradition). I doften kan man hitta honung, nötter, skiffer och mineraltoner. Kallt klimat ger en medium till lätt kropp med smak av grön plommon-, äpple- och päron. Varmare platser skapar mer citrus-, persik- och melon-smak, medan väldigt varma regioner får fram fikon- och tropiska frukttoner. Druvan speglas till stor del av sin unika växtplats.

Sauvignon Blanc

Sauvignon Blanc är en av världens mest populära gröna druvor. Druvan har sitt ursprung i Loiredalen i Frankrike, där de främsta vinerna tillverkas i orterna Sancerre och Pouilly-Fumé. Idag odlas Sauvignon Blanc över hela världen. Eftersom den mognar tidigt kan den odlas i relativt svala klimat. Nya Zeeland brukar ibland kallas för Sauvignon Blancs andra hem. Vinerna skiljer sig något i stil beroende på odlingsland, men gemensamt för dem alla är en frisk och aromatisk karaktär.

Sauvignon Blanc ger friska, fräscha och syrliga viner. I doften kan man hitta krusbär, fläder, sparris, paprika, nässla, svarta vinbär och vått gräs. Smaken kan innehålla krusbär, grön paprika, passionsfrukt, kiwi, lime, nässla, svarta vinbär, persika, nektarin, melon och aprikos.

Riesling
Riesling ger friska och syrliga viner med fruktighet.

Riesling är en populär grön druva som ursprungligen kommer från Tyskland. Druvan trivs i svala klimat och odlas framförallt i norra och centrala delarna av Europa. Riesling finns också i varmare vinländer som Sydafrika, Nya Zeeland och Chile. Här odlas druvan på svala platser, till exempel uppe i bergen i Chile eller på Nya Zeelands sydö. Rieslingviner finns i många olika skepnader. Unga Rieslingviner har ofta en tydlig citruston, medan lagrade viner har en mer generös stil med toner av bland annat honung, aprikos och petroleum. Gemensamt för vinerna är att de går under kategorin friskt och fruktigt.  Doften är mycket speciell och man kan hitta nyanser av blommor, mineral, honung, aprikos och russin, men även en behaglig doft från petroleum och gummi, vilket gör vinet lätt att känna igen.

Chenin Blanc
Är en mångsidig druva som ger fylliga, aromatiska och fruktiga viner med bra syrlighet.

Chenin Blanc odlas med framgång i den franska Loiredalen, men druvan finns även på andra platser i världen. Sorten knoppar tidigt och mognar sent, vilket gör frost till en risk i de kallare delarna av världen. Druvans användning i Frankrike finns dokumenterad från år 845, popularitet har gått upp och ner genom åren. Chenin Blanc är flexibel och kan nästan utformas till vilken sötma som helst, allt från bentorr, skarp och mousserande och för söta efterrättviner. I doft och smak kan man hitta vått ylle, flinta, citrus, äpplen, blommor, kvitten och honung. 

Gewürztraminer
En ganska svårodlad druva som inte finns på så många ställen. En speciell druva som ger parfymdoftande, fruktiga, kraftiga viner med låg syrlighet. Typiskt för druvan är smak av litchi plommon. Namnet uttalas med ett hård G (ge-vertz-trah-meen-er).

Bokstavligen översatt betyder Gewürztraminer ”kryddad traminer” (Traminer Aromatico på italienska). Den andra delen av ordet antyder att druvan kan ha sitt ursprung i Tramin (Termeno) i Alto Adige-regionen. Tramin – det tyska namnet för staden Termeno. Druvan kallas även traminerdruvan, den är en av de äldsta i världen. Druvan är mycket aromatisk och har en mycket speciell doft där man bland annat kan hitta parfym, mysk, rosor, kanel och kaprifol.


Rött vin

Röda viner görs av så kallade blå druvor, den röda färgen kommer i från druvans skal. Vinproducenter kan få tillåtelse att ha gröna druvor i rött vin men det rör sig då endast om några få procent.  

Blå druvor:

Cabernet Sauvignon

Cabernet Sauvignon ger kraftiga, fylliga viner med mycket fruktighet, mycket tanniner och vinerna går utmärkt att lagra. Typiskt för druvan är smak av svarta vinbär.

Cabernet Sauvignon är en av vinvärldens mest kända blåa druvor. Druvan har sitt ursprung i Bordeaux i Frankrike, där den odlats sedan 1600-talet. I Bordeaux blandas alltid Cabernet Sauvignon med andra druvsorter. En mycket vanlig kombination är Cabernet Sauvignon och Merlot. Druvorna kommer båda från Frankrike, men är lätta att odla och går idag att hitta i de flesta klimat och delar av världen. Viner gjorda av dessa druvor har ofta en kraftig smak med mycket tanniner och hög syra. Doften av ett ungt vin ger aromer av svart frukt, violett och grön paprika. Finare viner med lite ålder kommer att utveckla anteckningar av cederträ, kaffe, cederträ och eukalyptus.

Pinot Noir
Pinot Noir är charmig druva som ger tunnare viner som ändå har kraftig smak. Typiskt är smak av röda bär som tranbär, hallon och smultron. Vinerna är fruktiga men har ofta rätt mycket tanniner.

Pinot Noir är en populär blå druva som har sitt ursprung i vindistriktet Bourgogne i Frankrike, druvan används även för champagne. De mest framstående producenterna av Pinot Noir finns i centrala Bourgogne, i Côte d’Or, där druvan odlas på så gott som alla vingårdar. Det är inte helt enkelt att odla Pinot Noir utanför Europa eftersom druvan föredrar svala klimat. Nya Zeeland kallas ibland för Pinot Noirs andra hem. Utöver Nya Zeeland finns även odlingar i Australien, USA, Chile och Sydafrika. Pinot Noir från nya världen, det vill säga vinländer utanför Europa, är ofta sötare och mer komplext än den franska förlagan. Pinot Noir från Bourgogne är känt för sin friskhet och mörkbäriga arom. 

Merlot
Merlot ger mjuka, fruktiga och medelfylliga viner.

Detta är den mest planterade druvsorten i Bordeaux. Namnet Merlot kommer från dess likhet med den blå-svarta fjäderdräkten av svartfuglan (merle). På egen hand producerar den saftiga, mjuka, fylliga röda, men spelar också en viktig roll i blandningar, särskilt med cabernet sauvignon; här merlots vänliga, fruktiga smak motbalanser cabernets mer uppenbara tanniner och struktur.

Tempranillo
Tempranillo ger rätt fylliga viner med fruktighet men också smak av jord och sand och rätt mycket tanniner.

Tempranillo är en röd druvsort med tjockare skal som utgör ryggraden i några av de finaste vinerna från Spanien och Portugal. Den svart druvsort har en tidig mognad och frodas i vingårdsjordar som de i Ribera del Duero-regionen i Spanien. Dess relativt neutrala profil ser att den ofta blandas med andra sorter som Grenache och Carignan (känd i Rioja som Mazuelo), eller åldras under längre perioder i ek där vinet lätt tar på smaken på fatet. I Portugal, där druvan är känd som Tinto Roriz och Aragonez, blandas den med andra för att producera portvin.

Zinfandel

Zinfandel är en blå druva som för tankarna till USA och Kalifornien, där den odlats sedan 1800-talet. Blickar vi längre bakåt i tiden hittar vi druvan i Italien under namnet Primitivo och ursprungligen stammar den från kroatiska druvan Crljenak. Druvan har inte bara många olika namn utan förekommer även i många olika slags viner, såsom rött vin, vitt vin, rosévin och portvin. Smaken av rött vin beror på druvornas mognad: smak av röda bär frukt dominerar i viner från svalare områden, medan björnbär, anis och peppar noter är vanligare i viner tillverkade i varmare områden och i viner från områden med en tydlig mognad.

Shiraz/Syrah

Shiraz- och syrahviner görs av samma blåa druva. Ursprungligen kommer druvan från Rhônedalen i Frankrike och där har den alltid kallats för syrah. När druvan började odlas i Australien på 1830-talet myntades ett nytt, mer engelskt klingande namn: shiraz. Shiraz- och syrahviner skiljer sig inte bara i stavning utan även i karaktär. I Rhônedalen är vinerna strama, men har samtidigt en tydlig fruktighet och syra. Aromen präglas av mörkbärig frukt som till exempel plommon och körsbär. I Australien är vinerna varmare och mer generösa. Ofta har de inslag av mörka bär så som vildhallon, mullbär och björnbär. Shiraz- och syrahviner går idag att hitta i större delen av världen. Namnvalet avsöljar vilken stil vinet har. En sydafrikansk syrah ska alltså efterlikna den franska varianten av vinet, medan en sydafrikansk shiraz har det australiska vinet som förebild.

Cabernet Franc

Cabernet Franc (förkortad “cab franc”) är en av de äldsta odlade druvsorterna. En fransk druva för rött vin som planteras i alla större vinproducerande regioner i världen, den tål kallt väder. Cabernet francs är en av föräldrarna till cabernet sauvignon, resultatet av en korsning med sauvignon blanc på 1700-talet. Cabernet franc druvan har en tunnare hud än cabernet sauvignon, så vinerna tillverkade av cabernet franc tenderar att vara ljusare i färgen och lägre i tannin. Den blandas vanligtvis med andra druvor i rödviner i Bordeaux-stil, men cabernet franc är också tillverkad som ett enskilt vin i vissa regioner. Druvan tillför en peppar parfym till mer robusta blandningar, liksom noter av tobak, hallon, paprika, kassett och violer.

Carmenere

Carménère, är en älder druva med ursprung från Spanien, medlem av Cabernet-druvfamiljen, namnet ”Carménère” härstammar från det franska ordet för Crimson (carmin) som hänvisar till den lysande röda färgen på höstlöven. Romarna planterade carménère i Bordeauxs Medoc-region, där den blev en av de sex druvorna som fick gå in i en röd Bordeaux-blandning, tillsammans med cabernet sauvignon, cabernet franc, merlot, malbec och petit verdot. Grenache producerar ett brett utbud av viner och stilar över hela världen för både rött och vitt vin.
brett utbud av viner och stilar över hela världen för både rött och vitt vin.

Carménéres rika fruktighet och mjuka tanniner gör att Carménère vin bäst dricker ungt och friskt, snarare än åldrat. Carménère och merlot är båda druvor som ingår i Bordeaux. Carménère och merlot vinstockar var länge förvirrade lika varandra i vingården eftersom deras blad har lika i form, men carménère mognar mycket senare än merlot.  Carménère tar upp till tre veckor längre tid att mogna än andra Bordeaux-druvor, som merlot och cabernet sauvignon, behöver den ett soligt klimat med en lång växtsäsong.

Den solälskande Carménère-vinrankan passade inte bra till det svala, fuktiga maritima klimatet i Bordeaux, och odlare fick ofta plocka druvorna innan de var mogna. Svårigheter uppkom i mitten av 1800-talet, när phylloxera, en bladlöss som fördes till Frankrike på vinstockar från Amerika och infekterade vingårdar över hela Europa. Upp till 90% av vinstockarna i Bordeaux-regionen behövde ryckas ut för att stoppa skadedjuret, inklusive de flesta av carménère-vinstockarna. Lyckligtvis påverkades inte andra planteringar av carménère i Italien och Sydamerika av phylloxera, och carménère-druvan fick en andra chans att trivas i dessa regioner. 

Väl moget vin, uppvisar dessa viner uttalade anteckningar av rött hallon, björnbär och salta sur körsbärsfrukter. Kryddiga jordnoter finns tillsammans med mörk choklad, tobak och läder.

Grenache

Grenache är en druvsort för rött vin som odlas allmänt i Frankrike (där det kallas grenache noir ) och Spanien (där det kallas garnacha ), men också i den nya världen. Grenache är en av de mest planterade druvsorter för rött vin, och trivs i de heta, torra förhållandena i Spanien, Sardinien, södra Frankrike, Australien och Kaliforniens San Joaquin Valley. Det producerar vin med relativt högt alkoholinnehåll och smaker av hallon och jordgubbar med en fin vitpepparkryddanmärkning. Grenache är ett av de mest mångsidiga vinerna som går ihop med mat.

Grenache är så populär att druvan har sin egen helgdag, International Grenache Day som firas varje 3 september.


Vi fyller på med fler druvsorter efter hand vi hinner med. På gång är Malbec, Muscat Ottonel, Nebbiolo, Pinotage, Pinot Grigio/Gris, Sémillon och Viognier.


Om Xwine.se

Xwine.se är en av Sveriges fem största lagliga vinbutiker på nätet. De säljer prisvärda kvalitetsviner från Frankrike och Italien med hemleverans eller utlämning på depå. De säljer vinlådor om 6 flaskor och snittordervärdet ligger på runt 2000kr, vår konvertering är relativt bra. Xwine.se erbjuder även vinprovningar samt boende och besök på våra 14 vingårdar.


Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.